Egentligen hatar jag allt vad bloggande heter. För att vara helt ärlig har jag aldrig läst nåns blogg, och har de senaste åren bara stört mig på alla som slängt sig med ordet "blogg". Nu har jag själv hamnat i blogg-träsket och måste erkänna att det nästan ger en abstinens. Läste nånstans att man börjar tänka i blogg-form... ja, jag är ju inte riktigt där (för jag vet inte ens hur man skriver i blogg-form).
Jag har inte den minsta aning om hur många som överhuvudtaget läser min blogg, förutom min älskade man (förmodligen mest för att kolla vad jag skriver om honom), ja, sen kollar ju Hasse & Sara oxå. Fast jag måste ändå erkänna att man mest skriver för sin egen skull, som en slags terapi. Önskar att jag hade mer tid att skriva av mig lite. Risken är ju att man ibland blir lite för personlig, men va -f-n, det får man väl bjuda på.
Tanken med den här bloggen var ju mest att rapportera om barnen till mormor/morfar & farmor/farfar. Sen slog det ju mig att Thailandsresan kunde vara ganske kul att skriva lite dagbok om. Nu blir det ju vårt nya bygge, d v s vår tillbyggnad som jag kan blogga av mig lite om. Lär väl behövas nu när man skall ha med hantverkare att göra...
Det är vi som är familjen Bergelin, ja och vår Welsh Springer Spaniel Lowa förståss. Vi gillar alla att resa och här på vår blogg delar vi med oss av våra upplevelser. Lite vardags-äventyr oxå såklart... Puss & Kram
6 kommentarer:
Linda, du är på god väg in i bloggträsket nu med er fina blogg som jag gillar. Fortsätt så är du snart den nya Schulman.
Kram Sara
Instämmer och antagligen följer jag i dina fotspår!
Men...
...när jag var yngre (-Sluta garva, Linda!) skrev jag mycket i min fickalmanacka om vad som hände. Små minnesanteckningar. Tror t.o.m att jag har några kvar från då jag var 18-19 år och säsongade i Chamonix.
För mig är bloggandet en rolig minnesbank och då man som ni skall bygga till kan det vara jäkligt bra att göra minnesanteckningar ifall det skulle uppstå problem med byggarna.
För egen del hade det varit grymt om man redan bloggade då vi byggde vårt hus!
Keep on blogging!
Thank´s... mina trogna fans!!
Nu när du säger det Hasse, så har jag ju oxå kvar alla gamla fickalmanackor som man pyntade fint med alla klistermärken från OKEJ. Dessutom lite kod-ord och ikoner, som "ingen nånsin" skulle fatta om nån läste den... sure!!
Som du ser Sara, så har jag nu lagt in lite annonser. Tack , min blogging-coach. Du skall få en det av kakan. Just nu står kontot på 0.00$... Kanske miljonär när du kommer hem från Nice. Om jag blir det innan, kommer jag och Malcolm ner till er. Hur länge skulle ni nu vara borta, 10 dagar?? :-)
Du har faktiskt en läsare till! =) Jag är dessvärra usel på att kommentera. Ska bli bättre. Kram till hela familjen
Här är det fler som ger sig till känna... Vi följer er nu då vi fått tag på er adress. Jag kan dessutom bli sur över att folk inte uppdaterar sina bloggar...:-)
Ha det allihopa!
mycket intiresno, tack
Skicka en kommentar